![]() |
||
|
|
||
|
Mönstret Knossos är inköpt av Ljungbergs
Textiltryck i Floda och trycks i fem färger i silk-screen på
blekt bomullstyg. Det säljs genom Ljungbergs återförsäljare
och direkt till kunder även av Anna Hedstrand och genom hennes nätbutik.
|
||
Mönstret Vaser framställs i rotationstryck hos Blekinge Textiltryck AB i en blå färg på bomullstyg i 150 cm bredd.
|
||
|
Citroner trycks i fyra färger hos Blekinge
Textiltryck i
|
||
|
|
||
|
Mönstret trycks i silk-scren hos Ljungbergs textiltryck i sju färger på tyg i 150 cm bredd
|
||
|
|
||
|
Detta mönster är inspirerat av en bit gyllenläderstapet från 1600-talet. Mönsterformen med rundlar fyllda av växt- och fruktgrupper, djur och putti går tillbaka till medeltiden. Jag har färgsatt det i guldockra, tegelrött, grått och zinkgrönt med tanke på oljefärgsmålade möbler och träpaneler i gamla värmlandsgårdar.
|
||
|
|
||
|
Detta mönster är inspirerat av den träsnitts- och linoleumtryckstradition som funnits i Värmland och utövades av Maja Fjaestad, Gunhild Fryklund, Bror Lindh, Anna Kramer och Pelle Nilsson från 1920- till 1950-talet.
|
||
|
|
||
|
Detta maskrosmönster har jag givit en lätt jugendkaraktär genom stjälkarnas slingrande rörelse och färgställningen grönt/gult. Gerd Göran började sin bana som mönsterformgivare. Hon har sedan i sitt oljemåleri ofta skildrat ängar med maskrosor i olika stadier: knoppar, blommande och överblommade.
|
||
|
|
||
|
Detta tistelmönster är inspirerat av Gunhild Fryklunds linoleumsnitt i vilka hon använde sig av törnesnår, fuchsior (Kristi blodsdroppe), liljor och andra blommor i avstämda färger för att skapa ett meditativt, religiöst färgat bildspråk.
|
||
|
|
||
|
(Hommage ā Maja Fjaestad) För detta mönster har jag använt mig av Riddarsporren, som Maja Fjaestad använde i flera av sina träsnitt. Hon var en självständig kvinna som byggde sig en egen bostad och ateljé för att komma undan sin dominerande make Gustaf.
|
||
| |
||
|
(Hommage ā Anna Sahlström ) Min namne var en föregångare inom det svenska originalträsnittet i början av seklet, dock utan Rallarrosor eller andra blommor. Hon var en självständig kvinna med eget flygplan. Hennes far, storbonden Per Sahlström i Utterbyn, var en av initiativtagarna till och stor aktieägare i Fryksdalsbanan, som byggdes från Kil till Torsby mellan åren 1911 och 1914. Mitt fritidshus är en av banans nedlagda järnvägsstationer
|
||
| |
||
|
(Hommage ā Ida Nilsson, född Sahlström) Lupiner frodas i dag efter vägarna i Fryksdalen. Anna Sahlströms syster Ida grundade 1915 tillsammans med sin man sommarpensionatet Sillegården i Västra Ämtervik. Hon dekorerade rummens papperstapeter med potatistryck, komponerade trasmattor och vävde gardiner.
|
||